Skötsel av kanin

Tamkaninen, Oryctolagus cuniculus, härstammar från vilda kaniner i västra Europa och norra Afrika. Den är strikt växtätande, och betar vanligen i skymning eller under natten. Kaninen använder sina klor för att gräva sig hålor för skydd och vila. I det vilda visar kaniner sällan tecken på aggression, utan flyr i stället vid tecken på fara. Kaniner i fångenskap kan däremot uppvisa aggression vid stress eller hot.
Kaniner är intelligenta, vänliga och tysta husdjur. Det går ganska lätt att träna kaninen att bli rumsren. Medellivslängden för kaniner är 7-9 år, med rekord ända upp till 15 år. Följande information är sammanställd för att hjälpa Dig ta bästa möjliga hand om Ditt djur så att kaninen kan få ett långt och friskt liv.

Reproduktion
Kaninhonan blir könsmogen vid 5-9 månaders ålder, hanen vid 6-10 mån ålder. Dräktigheten varar 29-35 dagar (i medeltal 31-32 dagar), och kullen innehåller oftast 4-10 ungar. Ungarna avvänjs vid 4-6 veckors ålder.

Moderlösa ungar
Att försöka föda upp moderlösa kanin- eller harungar går sällan bra. Helst ska ungarna placeras hos en hona som redan har egna ungar. Störst chans att lyckas har detta om de moderlösa ungarna är mindre än 2 veckor gamla, och maximalt 2 dagar yngre eller äldre än fostermammans ungar. En droppe svag parfym på fostermammans nos kan hjälpa till så hon inte förskjuter de moderlösa ungarna.
Moderlösa ungar under 3 veckors ålder kan även ges kattmjölkersättning (färdig, eller en blandning av 1 äggula, 240 ml torrmjölk, 240 ml vatten, 5 ml honung och 5 ml vitamin-mineralblandning). Av detta ges de första dagarna max 5 ml 2-3 gånger per dag den första veckan. Mängden ökas sakta till 15 ml vecka 2, och till 25 ml vecka 3. Området runt ändtarmsöppningen tvättas försiktigt med bomull fuktad med ljummet vatten för att stimulera avföring och urinering.
Problem som ofta ses vid handuppmatning av kaninungar är lunginflammation pga att maten hamnat i fel strupe; undertemperatur samt diarré.
Tänk på att en normal kaninmamma bara diar sina ungar 1-2 gånger per dygn! Det är alltså helt normalt att mamman till synes inte bryr sig om sina ungar under största delen av dygnet.

Kastrering
Kaniner som inte ska användas till avel bör kastreras efter ca 4,5 månads ålder. Hankaniner, framför allt av dvärgraser, har ofta tendens att bli aggressiva vid uppnådd könsmognad. Honorna bör kastreras för att undvika oönskad dräktighet samt cancer i livmodern (se nedan).

Nattavföring
Det kan verka konstigt att detta listas som en del av dieten, men denna speciella avföring är en väsentlig del av Din kanins föda. Under vissa tider på dagen, vanligen på kvällen, kan Du se hur Ditt djur slickar området runt ändtarmsöppningen och även äter en del av avföringen. Dessa blindtarmsprodukter är mjukare, grönare och har en starkare lukt än den vanliga hårda torra runda avföringen. Ditt Djur vet när denna typ av avföring bildas, och äter dessa direkt från ändtarmen. Dessa kulor bildas som sagt i blindtarmen, som är den del av magtarmsystemet där jäsningen av mat sker. De är rika på vitaminer och näringsämnen som Din kanin behöver för att hålla sig vid god hälsa. Efter att ha ätit dessa "vitaminpellets" kommer kaninen att återigen smälta materialet och dra ut de nödvändiga näringsämnena. Denna vana kan tyckas oaptitlig för Dig, men det är normalt och mycket viktigt för Ditt djur.
Ibland kan en kanin släppa dessa blindtarmspellets tillsammans med den vanliga avföringen i stället för att äta den. De ses då som mjuka, klarare gröna kulor som kommer i klumpar, inte så välformade som normal avföring. De kan ha en fränare doft. Detta ska inte betraktas som diarré, och om det bara händer enstaka gånger ska det inte betraktas som ett sjukdomsproblem.

Hantering
Det finns flera sätt att lyfta upp en kanin beroende på hur lugn den är och hur stor den är. Det viktigaste att komma ihåg är att alltid stödja bakbenen för att förhindra allvarliga ryggskador. Kaninens rygg är svag och kan lätt gå av om bakbenen tillåts att hänga fritt, och kaninen sedan sparkar till kraftigt. Olyckligtvis blir det då vanligen bestående skador och leder ofta till avlivning av kaninen, så bästa sättet är att försöka förhindra en sådan olycka. Lyft aldrig upp kaninen via öronen, det är mycket smärtsamt och helt onödigt! Det är bättre att ta tag i det lösa skinnet över skuldrorna eller föra in handen mellan frambenen (ej under magen utan långt fram under bröstkorgen), samt att placera den andra handen under bakbenen. Prova Dig fram nere på golvnivå i början, tills Du har lärt Dig att lyfta kaninen, så att om den hoppar ur Din famn den inte skadar sig i fallet.
Det kan också vara bra att Du övar på att lägga Din kanin på rygg då Du försöker klippa klorna och undersöka undersidan av magen. De flesta kaniner lär sig att slappna av i denna ställning. Arbeta på golvet, lägg kaninen på rygg i Ditt knä med dess huvud mot kanten av Ditt knä så huvudet hänger ner lite. Håll fast kroppen med Dina lår. Tala lugnt och stryk över bröstkorg och mage. Det kan i början vara nödvändigt att vara två personer, så att en kan hålla ena benparet medan klorna klipps. Med tiden blir många kaniner så avslappnade att en person kan sköta arbetet ensam.

Leg vet Gunnel Anderson & leg vet Marianne Tornvall, kopierat från Agrias hemsida

Tillbaks

© Åsa Hedin 2007 -- 2011