Sjukdomar

Honor
Den vanligaste dödsorsaken hos honkaniner är cancer i livmodern, kallat adenocarcinom. Detta är en elakartad sjukdom, och när väl diagnosen är ställd har den vanligen hunnit sprida sig till andra områden i kroppen. Hos avelskaniner yttrar sig sjukdomen ofta till en början som diverse problem med dräktigheten och aborter. Hos andra kaninhonor ses vanligen en blödning från slidan. Detta kan ofta misstolkas som blod i urinen.
Denna cancerform kan förebyggas genom att kastrera kaninen mellan 6 mån och 2 års ålder. Kastrering innebär att man opererar bort kaninens livmoder och äggstockar. Ingreppet förebygger även insjuknande i bröstcancer senare i livet.

Hanar
Vissa hankaniner, framför allt dvärgkaniner, kan bli extremt aggressiva när de uppnår könsmognad. De kan bitas samt spraya urin utanför kisslådan. Urinen har ofta en mycket stark och obehaglig lukt pga närvaron av hanligt könshormon. Dessa hanar kan även vara dåliga på att putsa sig, och utveckla missfärgade och kletiga bakdelar. De kan börja angripa andra kaniner och orsaka allvarliga bitsår. Bästa lösningen är kastrering, dvs att operera bort testiklarna. Detta bör göras efter ca 5 mån ålder.

Nedsatt aptit
Det finns en mängd tänkbara orsaker till varför en kanin tappar aptiten. Den vanligaste orsaken är att kaninen står på en kost som innehåller alltför lite fibrer och för mycket kalorier. Denna kombination kan leda till fetma, fettlever och dålig motorik i magtarmkanalen.
Ett annat vanligt problem som kan orsaka nedsatt aptit är tandbesvär. Överväxta kindtänder med skarpa kanter kan orsaka sår i tungan, och bölder vid en tandrot kan leda till att kaninen slutar äta pga smärta.
Mindre vanliga, men mycket allvarliga tillstånd som kan leda till upphörd aptit, kan vara livmoderinfektion, bölder, luftvägsinfektion, magtarminfektion, infektion i mellanörat, intag av giftiga produkter samt infektion i urinblåsa eller njurar.
Upphörd aptit som inte går över på 48 timmar är alltid något Du bör kontakta Din veterinär för även om Din kanin uppför sig helt normalt! Kaniner utvecklar snabbt problem med levern om de går utan mat i långa perioder. Om levern drabbas kraftigt kanske det inte finns något sätt att vända utvecklingen. Tidig diagnos och behandling av upphörd aptit är bästa sättet att rädda kaninens liv.

Pasteurellos
En stor andel kaniner bär på en bakterie kallad Pasteurella multocida i sina bihålor. Denna bakterie orsakar inte problem på kaniner med ett friskt immunförsvar. Under vissa stress-situationer, som t ex dålig utfodring, hög omgivningstemperatur, dålig ventilation, trängsel, flytt etc, så kan denna bakterie föröka sig snabbt och orsaka allvarlig sjukdom.
Bakterien kan orsaka infektioner i övre luftvägar, livmoder, hud, njurar, urinblåsa, tårkanaler, mellanöra och lungor. Uppsök veterinär om Du observerar flöde från ögon, näsa, vulva, eller om kaninen tappar aptiten, blir dämpad, får diarré, lutar huvudet åt ena sidan, tappar balansen, eller får ansträngd andning. Prova aldrig själv att sätta in antibiotikabehandling utan föregående veterinärkontakt. Din kanins magtarmkanal är ett mycket känsligt organ som beror av att normalt förekommande bakterier bryter ner födan. Om antibiotika sätts in utan eftertanke kan detta leda till döden för kaninen pga att antibiotikan dödar tarmens normala bakterier varefter dödliga bakterier tar över.

Diarré
Äkta diarré är ovanligt hos kaniner. Detta är ett tillstånd då all avföring kommer ut i flytande form. Det är vanligen ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd och ska kontrolleras av Din veterinär omedelbart. Vissa allvarliga magtarminfektioner som orsakar diarré kan leda till döden på mindre än 24 timmar.
Det som de flesta människor kallar för diarré, är att kaninen då och då släpper ifrån sig mjuk flytande eller puddingliknande avföring. Emellanåt ses även normal formad avföring. Den mjuka avföringen ses ibland mest vid vissa tider på dygnet (ofta under natten), den kan ha en stark lukt och ansamlas i kaninens päls. Den lösa avföringen är egentligen blindtarmsavföringen (se ovan) som inte är välformade. Det finns flera orsaker till detta, men det klart vanligaste är brist på tillräcklig andel fibrer i födan, samt fetma. Genom att utesluta pellets, bröd, frukt och andra onyttigheter från dieten, och utfodra med gräshö av bra kvalitet, och fortsätta så i 1-3 månader, så kan man oftast lösa problemet. Konsultera Din veterinär om Din kanin har detta problem, innan Du gör några ändringar i kosten.

Sår på haserna
Dessa sår ses på den viktbärande delen av bakbenens baksidor. Såren kan uppstå av ett flertal anledningar, t ex dålig hårväxt på bakbenen; att kaninen ofta trummar med bakbenet då den blir uppskrämd; övervikt; dålig hygien i buren så att bakbenen utsätts för nedsmutsning med urin; för trång bur eller skavsår på grund av ojämnt burunderlag. Såren blir ofta djupa och infekterade, och kräver därför ofta antibiotikabehandling och bandagering. Dessutom måste orsaken fastställas och korrigeras.

Nedsatt magsäcksmotorik – ”Trumsjuka”
Ett mycket vanligt problem hos kaniner är att rörelserna i mage-tarm plötsligt avstannar. Djurägaren uppfattar detta ofta som att kaninen har blivit förstoppad, eftersom inga avföringskluttar längre kommer ut. Ibland kompliceras tillståndet av gasbildning i magsäck eller tarm. De uppsvullna organen trycker på omgivande organ och orsakar smärta för kaninen. Ofta blir kaninens allmäntillstånd ganska snabbt nedsatt, och den slutar även att äta.
Magsäckens rörelser kan avta av många olika skäl. Ibland ses detta som en direkt följd till att kaninen av någon anledning slutat äta. Orsaken till aptitlösheten kan vara olika sjukdomstillstånd eller att kaninen är stressad av ändringar i miljön som t ex inackordering borta från hemmet. I andra fall stannar magens och tarmens rörelser upp spontant på grund av att kaninen under lång tid har ätit en fiberfattig och fettrik föda.
Tidigare kallades detta sjukdomstillstånd ofta för ”hårbollar i magsäcken”, eftersom man trodde att hårbollar täppte till passagen från magsäcken. Det har dock visat sig att dessa hårbollar bildas först när magsäcken redan blivit stillastående, på grund av att vätskan dras ut från magsäcken och kvar blir hårstrån och matpartiklar som bakar ihop sig till stora härvor.
Behandlingen består därför huvudsakligen av att tillföra kaninen stora mängder vätska, så att ”hårbollarna” i magsäcken löser upp sig igen, samt att med matning och medicinering försöka stimulera igång magsäckens motorik. Detta är ofta en mycket tids- och arbetskrävande behandling över många dagar, som ibland kräver att kaninen måste skrivas in på djursjukhus eller klinik. Många gånger har förloppet även gått så långt att kaninens liv inte kan räddas.

Öronskabb
Öronskabb leder till ansamling av ett brunt torrt material som kan fylla hela hörselgången. Underliggande vävnad är ofta mycket irriterad och sårig. I svåra fall kan dessa sår även ses på huvudet. Behandlingen kan utgöras av rengöring följt av örondroppar. Detta gör ofta mycket ont på kaninen så ett alternativ kan vara att behandla öronskabb med injektionsbehandling.

Kaninskabb, Cheyletiella
Detta är ett skabbdjur som lever i de yttersta hudlagren, oftast på ryggen av kaninen. Det yttrar sig till en början som ökad mängd mjäll. Så småningom kan det leda till hårlösa fläckar, sår och krustor. Ofta men inte alltid ses intensiv klåda. Parasiten behandlas med injektionsbehandling med ett antiparasitärt medel. Dock är parasiten ganska motståndskraftig, och det kan ibland krävas upp till 6 behandlingar för att bli av med den. Sanering av kaninens närmiljö är också en viktig del i behandlingen.

Känslighet för antibiotika
Kaniner är mycket känsliga för vissa sorters antibiotika. Av denna anledning ska Du aldrig försöka Dig på att behandla kaninen hemma utan att ha konsulterat en veterinär. Många antibiotika som är ofarliga för andra djur har visat sig vara dödliga för kaniner, vare sig de ges via munnen eller i injektionsform. Dessutom kan till och med vissa lokalbehandlingspreparat (ex salvor) ge allvarliga skador.
Den viktigaste mekanismen bakom denna farliga effekt är att antibiotika dramatiskt ändrar den normala mikrobiella balansen i magtarmkanalen. Förutom att läkemedlet påverkar den sjukdomsframkallande bakterien i kroppen, så påverkar det även de normala, "goda", bakterierna i marsvinets matsmältningssystem. Kaniner har ett mycket känsligt matsmältningssystem, så alla förändringar i detta kan orsaka en kaskad av händelser som leder till allvarlig sjukdom eller dödsfall. Lika väl som att orsaka obalans i bakteriefloran så kan dessa förändringar leda till bildandet av skadliga kemiska produkter i marsvinets kropp. Andra antibiotika orsakar direkt toxiska effekter mot marsvinet utan att först störa matsmältningssystemet.

Leg vet Gunnel Anderson / leg vet Marianne Tornvall, kopierat från Agrias hemsida

Tillbaks

© Åsa Hedin 2007 -- 2011